Vad är blåbetong?
Blåbetong är en typ av lättbetong som tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975. Materialet producerades framför allt av Yxhults Stenhuggeri AB och marknadsfördes under varumärkena Ytong och Durox.
Till skillnad från modern lättbetong innehöll blåbetong alunskiffer, en bergart som naturligt innehåller uran. Det är denna alunskiffer som ger materialet dess karakteristiska blågrå färg och som skiljer blåbetong från andra typer av lättbetong.
Materialet fick stor spridning under 1950-, 1960- och 1970-talen. Särskilt under miljonprogrammets utbyggnad mellan 1965 och 1974 användes blåbetong i stora mängder. Även om tillverkningen upphörde 1975 kan kvarvarande lager ha använts under flera år därefter, vilket innebär att blåbetong ibland förekommer i hus som byggdes så sent som omkring 1980.
Ytong, Durox och Siporex – vad är skillnaden?
När blåbetong diskuteras nämns ofta varumärkena Ytong och Durox. Det beror på att dessa produkter tillverkades med alunskiffer och därför kan innehålla förhöjda halter av radioaktiva ämnen.
Samtidigt är det viktigt att förstå att inte all äldre lättbetong är blåbetong. Ett välkänt exempel är Siporex, som tillverkades av sandbaserad lättbetong och inte av alunskifferbaserad lättbetong. Siporex har därför inte samma koppling till radonproblematik som blåbetong.
Många husägare utgår felaktigt från att all äldre lättbetong innebär radonrisk. I verkligheten finns flera olika typer av lättbetong på den svenska marknaden, och materialets sammansättning är avgörande för vilka egenskaper det har.
Var finns blåbetong i huset?
Blåbetong användes i många olika byggnadsdelar. I småhus förekommer materialet ofta i ytterväggar och innerväggar. I flerbostadshus användes det även i bjälklagselement, utfackningsväggar och olika typer av inklädnader.
Materialet förekommer också som isolerande skikt innanför betongmurar och källarväggar. I vissa byggnader användes krossad blåbetong som fyllnadsmaterial i bjälklag eller andra konstruktioner.
Eftersom materialet var lätt att såga och bearbeta användes det på många olika sätt. Det går därför inte att avgöra var blåbetongen finns enbart utifrån husets ålder eller planlösning.
Hur känner man igen blåbetong?
Den mest kända egenskapen är den blågrå färgen. Om en lättbetong har en tydlig blågrå ton finns det anledning att undersöka materialet närmare.
Samtidigt räcker färgen inte för att avgöra hur mycket radon materialet kan bidra med. Två till synes likadana block kan innehålla olika mängder uran och radium beroende på råmaterialets ursprung och tillverkningsprocessen.
Det går därför inte att avgöra radonrisken genom att borra ett hål och titta på materialet. Färgen kan ge en indikation, men för att få en tillförlitlig bedömning krävs mätning.
Varför avger blåbetong radon?
Alla bergarter och betongmaterial innehåller naturligt förekommande radioaktiva ämnen i varierande mängd. Det som gör blåbetong speciell är innehållet av alunskiffer.
Alunskiffer innehåller naturligt uran. När uranet sönderfaller bildas bland annat radium. När radium i sin tur sönderfaller bildas radongas.
Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som kan spridas från byggnadsmaterialet till inomhusluften. Samtidigt avger materialet även gammastrålning.
Det är därför blåbetong kan bidra till både förhöjda radonhalter och förhöjda nivåer av gammastrålning i en byggnad.
Sambandet mellan gammastrålning och radon
Eftersom både gammastrålning och radon har sitt ursprung i materialets innehåll av radioaktiva ämnen finns det ett tydligt samband mellan dem.
En gammamätning används ofta som ett första steg för att undersöka om blåbetong förekommer i en byggnad. Ju högre gammastrålning som uppmäts, desto större är normalt materialets potential att producera radon.
Det är dock viktigt att förstå att en gammamätning inte är samma sak som en radonmätning. Gammastrålningen säger något om materialets innehåll av radioaktiva ämnen, medan radonmätningen visar hur mycket radongas som faktiskt finns i inomhusluften.
För att veta hur stor påverkan materialet har på inomhusmiljön krävs därför alltid en radonmätning.
Hur mycket radon avger blåbetong?
Det finns ingen generell siffra som gäller för alla hus med blåbetong.
Halterna varierar kraftigt beroende på materialets sammansättning, mängden blåbetong i byggnaden och hur huset är konstruerat. Alunskiffer från olika täkter innehöll olika mängder uran, vilket innebär att två hus med blåbetong kan ha helt olika förutsättningar.
Ytskikten har också betydelse. Täta material som puts, färg och tapeter kan minska mängden radon som lämnar byggmaterialet. Samtidigt spelar ventilationen en avgörande roll för hur mycket radon som stannar kvar i inomhusluften.
Det är därför inte möjligt att avgöra radonhalten genom att enbart konstatera att blåbetong finns i huset. Mätning är den enda säkra metoden.
Är blåbetong farligt?
Blåbetong i sig är inte farligt att vistas nära. Det som kan innebära en risk är de förhöjda nivåer av radon och gammastrålning som materialet i vissa fall kan bidra till.
Strålsäkerhetsmyndigheten anger idag 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³) som referensnivå för radon i bostäder. Om radonhalten överstiger denna nivå bör åtgärder övervägas.
Det är viktigt att skilja mellan att ha blåbetong i huset och att ha förhöjda radonhalter. Många hus med blåbetong ligger under referensnivån medan andra ligger betydligt högre.
Endast en korrekt utförd radonmätning kan ge ett säkert svar.
Hur påverkar radon hälsan?
Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i bostäder omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige.
Den största risken finns hos personer som röker eller tidigare har rökt, men även personer som aldrig har rökt kan drabbas. Risken ökar med både radonhalten och exponeringstiden.
Det är därför viktigt att känna till radonhalten i huset om blåbetong misstänks förekomma eller om andra radonkällor kan finnas.
Vad händer om man river blåbetong?
Blåbetong klassas normalt inte som farligt avfall eller miljöfarligt avfall vid rivning.
Däremot ska materialet normalt hanteras separat från annat bygg- och rivningsavfall. Många mottagningsanläggningar kräver att blåbetong sorteras som en egen avfallsfraktion och inte blandas med exempelvis vanlig betong, tegel eller annat mineraliskt rivningsmaterial.
Bakgrunden är materialets radioaktiva egenskaper och behovet av särskild kontroll vid mottagning och vidare hantering.
Om blåbetong identifieras inför en rivning är det därför klokt att redan i planeringsskedet kontakta den avfallsanläggning som ska ta emot materialet och kontrollera vilka regler som gäller.
Vanliga missförstånd
Ett vanligt missförstånd är att alla hus med blåbetong har för höga radonhalter. Så är det inte. Många byggnader med blåbetong ligger under dagens referensnivå för radon.
Ett annat missförstånd är att all äldre lättbetong är blåbetong. Material som Siporex har andra råvaror och andra egenskaper.
Det förekommer också att husägare försöker bedöma radonrisken genom att studera materialets färg eller genom att borra hål i väggen. Sådana metoder kan ge ledtrådar men kan aldrig ersätta faktiska mätningar.
Sammanfattning
Blåbetong är en typ av lättbetong som tillverkades mellan 1929 och 1975 med alunskiffer som råmaterial. Materialet marknadsfördes bland annat under varumärkena Ytong och Durox och användes i många svenska byggnader fram till omkring 1980.
Det som skiljer blåbetong från annan lättbetong är att materialet innehåller naturligt radioaktiva ämnen som kan ge upphov till både gammastrålning och radon. Samtidigt innebär förekomsten av blåbetong inte automatiskt att radonhalterna är för höga.
För att bedöma hur materialet påverkar inomhusmiljön krävs mätning. Först när man känner till radonhalten och byggnadens förutsättningar går det att avgöra om några åtgärder behövs.
Relaterade artiklar
- Vad är radon?
- Hur mäter man radon?
- Vad är en gammamätning?
- Mitt hus har förhöjda radonhalter – vad gör jag?
- Vad är lättbetong?
Källor och branschpraxis