Totalentreprenad lyfts ofta fram som ett tryggt och enkelt upplägg för konsumenter, men det är inte alltid det mest lämpliga valet. Vilken entreprenadform som är rätt beror på projektets komplexitet, beställarens erfarenhet och hur ansvar och risk faktiskt fördelas i avtalet. Att välja totalentreprenad utan att förstå förutsättningarna kan i vissa fall skapa nya problem snarare än lösa dem.
När uppstår frågan i projektet?
Frågan om entreprenadform aktualiseras tidigt, ofta redan innan projektering och budget är fastställda. Det är i detta skede som beställaren behöver ta ställning till hur mycket ansvar man vill bära själv, hur samordningen ska ske och vilken risknivå som är acceptabel. Valet påverkar projektets struktur från start och är svårt att ändra i efterhand.
Projekt där totalentreprenad ofta är ett bra val
Det finns situationer där totalentreprenad i praktiken ofta fungerar väl för konsumenter:
- Projekt med många tekniska discipliner som behöver samordnas, till exempel vid badrumsrenovering eller köksrenovering där el, VVS, plattsättning och finsnickeri ska samordnas.
- Ombyggnader eller tillbyggnader där tekniska samband är komplexa.
- Projekt där beställaren saknar erfarenhet av byggprocessen.
- Projekt där tidplan och samordning är viktigare än detaljerad styrning.
I dessa fall kan ett samlat ansvar minska behovet av att själv hantera gränsdragningar mellan olika entreprenörer.
Projekt där totalentreprenad kan vara mindre lämplig
Det finns också situationer där totalentreprenad inte nödvändigtvis är det bästa alternativet:
- Mindre och tekniskt enkla projekt.
- Projekt där omfattningen är begränsad och riskerna är överblickbara.
I dessa fall kan totalentreprenad vara mindre lämplig ur ett kostnadsperspektiv. Totalentreprenad innebär i praktiken att beställaren även betalar för arbetsledning, samordning och ett utökat ansvar hos entreprenören. Om projektet är enkelt och kräver begränsad samordning kan detta innebära att beställaren betalar för funktioner som inte tillför motsvarande nytta.
ABS 18 och Hantverkarformuläret 17 – betydelse för valet
Vid småhusentreprenader enligt ABS 18 finns ett tydligare ramverk för ansvar och samordning. Detta gör totalentreprenad mer förutsägbar, även om den i praktiken ofta är begränsad av beställarens tillhandahållanden.
Vid projekt som omfattas av Hantverkarformuläret 17 saknas motsvarande struktur. Här är det i stället avtalets omfattning och entreprenörens faktiska åtagande som avgör hur mycket trygghet totalentreprenad faktiskt ger.
Riskbedömning – viktigare än benämningen
Oavsett entreprenadform är det avgörande att göra en realistisk riskbedömning. Totalentreprenad kan minska vissa risker, exempelvis samordningsproblem, men eliminerar inte risker kopplade till beslut, ändringar och tillhandahållanden från beställaren.
Att förstå vilka risker som flyttas, och vilka som ligger kvar, är viktigare än vilken etikett som används på entreprenaden.
Avslutande reflektion
Totalentreprenad är varken ett självklart rätt eller fel val för konsumenter. Det är ett verktyg som kan fungera väl i rätt sammanhang, men som kräver förståelse för ansvar, omfattning och risk. Ett välgrundat val förutsätter att beställaren ser till projektets faktiska förutsättningar och hur avtalet är utformat.
Regelverk och branschpraxis
- Konsumenttjänstlagen (1985:716)
- ABS 18 – Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader
- Hantverkarformuläret 17
- ABT 06 – Allmänna bestämmelser för totalentreprenader (jämförelse)