Vad är radon?
Radon är ett radioaktivt grundämne med den kemiska beteckningen Rn och atomnummer 86. Ämnet tillhör gruppen ädelgaser tillsammans med bland annat helium, neon, argon, krypton och xenon.
Till skillnad från de flesta andra ädelgaser är radon radioaktivt. Det innebär att ämnet är instabilt och naturligt sönderfaller till andra ämnen över tid.
Vid normal temperatur är radon en osynlig, luktfri och smaklös gas. Eftersom den inte kan upptäckas med våra sinnen går det inte att avgöra om ett hus har radonproblem utan att mäta.
Hur bildas radon?
Radon förekommer naturligt i jordskorpan som en del av uranets sönderfallskedja.
När uran sönderfaller bildas flera olika radioaktiva ämnen. Ett av dessa är radium. När radium i sin tur sönderfaller bildas radongas.
Processen har pågått naturligt i miljontals år och sker fortfarande överallt där uran förekommer i berggrunden.
Det är därför radon finns naturligt i varierande mängd i mark, berg, jordarter och vissa byggmaterial.
Vem upptäckte radon?
Radon upptäcktes år 1900 av den tyske fysikern Friedrich Ernst Dorn. Han upptäckte att radium avger en tidigare okänd radioaktiv gas.
Under de första åren kallades gasen ofta för radiumemanation eftersom den uppstod från radium. Först år 1923 fick ämnet officiellt namnet radon.
Vid denna tid var kunskapen om radioaktivitet fortfarande ny. Radon kom därför att spela en viktig roll i den forskning som senare ledde till en bättre förståelse av radioaktiva ämnen och deras egenskaper.
Var kommer radon i hus ifrån?
Radon i byggnader kommer huvudsakligen från tre olika källor: marken under huset, byggmaterial och vatten.
Den vanligaste källan i Sverige är markradon. Uran förekommer naturligt i många jordarter och bergarter. När radongas bildas i marken kan den transporteras genom jordlager och tränga in i byggnader genom sprickor, genomföringar och andra otätheter i grundkonstruktionen.
En annan källa är blåbetong. Blåbetong tillverkades mellan 1929 och 1975 med alunskiffer som råmaterial. Eftersom alunskiffer innehåller uran kan materialet avge både radon och gammastrålning.
I vissa delar av Sverige kan även vatten från bergborrade brunnar innehålla radon. När vattnet används i duschar, tvättställ eller andra tappställen kan gasen frigöras till inomhusluften.
Vad är radondöttrar?
När radon sönderfaller bildas nya radioaktiva ämnen. Dessa kallas ofta radondöttrar eller sönderfallsprodukter.
Till skillnad från radon, som är en gas, är radondöttrarna fasta partiklar. De kan fastna på damm, textilier och andra ytor i luften.
När människor andas in luften kan dessa partiklar följa med ner i luftvägarna och fastna i lungorna. Där fortsätter de att avge strålning.
Det är därför radondöttrarna anses vara den främsta orsaken till radonets hälsorisker.
Varför är radon farligt?
Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning.
När radondöttrar fastnar i lungorna utsätts vävnaden för joniserande strålning. Om exponeringen pågår under lång tid ökar risken för att cellernas arvsmassa skadas, vilket i sin tur kan leda till cancer.
Risken påverkas både av radonhalten och hur länge exponeringen pågår. Ju högre halt och ju längre exponeringstid, desto större blir risken.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i bostäder omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige.
Varför är rökare extra utsatta?
Sambandet mellan radon och rökning är väl dokumenterat.
När tobaksrök skadar lungornas vävnad blir effekten av radonets strålning större. Risken för lungcancer hos en rökare som utsätts för radon är därför betydligt högre än för en person som aldrig har rökt.
Det innebär inte att radon är ofarligt för icke-rökare. Även personer som aldrig har rökt kan drabbas av radonrelaterad lungcancer. Däremot är den sammanlagda risken lägre.
Hur mycket radon får det finnas?
I Sverige gäller sedan år 2018 en referensnivå på 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³) för bostäder och lokaler där människor vistas stadigvarande.
Referensnivån innebär inte att radonhalten är ofarlig under 200 Bq/m³ eller farlig över 200 Bq/m³. Gränsen används istället som en nivå där myndigheterna anser att åtgärder bör övervägas.
Ur hälsosynpunkt gäller principen att ju lägre radonhalt man kan uppnå, desto bättre.
Hur vet man om huset har radon?
Det går inte att se, lukta eller känna om ett hus har radonproblem.
Det enda säkra sättet att ta reda på radonhalten är att genomföra en radonmätning. För bostäder rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten långtidsmätning under eldningssäsongen mellan 1 oktober och 30 april.
Mätningen pågår normalt under minst två månader. Resultatet används för att beräkna ett årsmedelvärde som kan jämföras med referensnivån.
Korttidsmätningar kan ge vägledning men ersätter normalt inte en långtidsmätning när man vill få ett tillförlitligt resultat.
Vilka hus har störst risk för radon?
Risken för radon varierar beroende på markförhållanden, byggnadens konstruktion och vilka material som använts.
Hus som står på uranrik berggrund eller radonhaltiga jordarter löper generellt större risk att påverkas av markradon. Sprickor i grundkonstruktionen kan då fungera som vägar för radongasen att ta sig in.
Hus som innehåller blåbetong kan också ha förhöjda radonhalter. Materialet användes främst mellan 1930- och 1970-talen och förekommer fortfarande i många svenska byggnader.
Även byggnader med bergborrad brunn kan påverkas om vattnet innehåller höga radonhalter.
Det är dock viktigt att förstå att två till synes identiska hus kan ha helt olika radonhalter. Därför går det aldrig att ersätta en mätning med antaganden.
Hur åtgärdar man radon?
Vilken åtgärd som är lämplig beror på var radonet kommer ifrån.
Om radonet kommer från marken handlar åtgärderna ofta om att minska inflödet av markluft. Det kan ske genom tätning av otätheter, installation av radonsug eller andra ventilationsåtgärder.
Om radonet kommer från blåbetong kan förbättrad ventilation minska radonhalten i inomhusluften. I vissa fall kan mer omfattande åtgärder behövas.
Om radonet kommer från vatten används ofta särskilda radonavskiljare som ventilerar bort gasen innan vattnet används i huset.
Eftersom orsakerna varierar bör man alltid identifiera radonkällan innan man beslutar om åtgärder.
Vanliga missförstånd
Ett vanligt missförstånd är att radon bara förekommer i äldre hus. I verkligheten kan radon förekomma i både gamla och nya byggnader.
Ett annat missförstånd är att alla hus med blåbetong har för höga radonhalter. Så är det inte. Många hus med blåbetong ligger under dagens referensnivå.
Det förekommer också att husägare försöker bedöma radonrisken utifrån grannhus eller tidigare mätningar i området. Sådana uppgifter kan vara intressanta men kan aldrig ersätta en mätning i den egna byggnaden.
Sammanfattning
Radon är ett radioaktivt grundämne och en osynlig ädelgas som bildas naturligt när uran och radium sönderfaller i mark, berg och vissa byggmaterial.
Gasen kan ta sig in i byggnader från marken, från blåbetong eller från vatten. När radon sönderfaller bildas radioaktiva partiklar som kan fastna i lungorna och öka risken för lungcancer.
I Sverige är referensnivån för radon i bostäder 200 Bq/m³. Eftersom radon inte kan upptäckas med våra sinnen är mätning den enda säkra metoden för att avgöra om ett hus har förhöjda radonhalter.
Relaterade artiklar
- Vad är blåbetong?
- Hur mäter man radon?
- Vad är en gammamätning?
- Vad är markradon?
- Vad är radonsug?
- Mitt hus har förhöjda radonhalter – vad gör jag?