Vad är en säkring?
En säkring är en skyddskomponent som bryter strömmen när den överstiger en viss nivå. Syftet är att skydda ledningar, installationer och ansluten utrustning från överhettning och skador vid överbelastning eller kortslutning. Säkringen skyddar i första hand kabeln och installationen, inte apparaten som råkar vara ansluten. Därför måste säkringen alltid vara anpassad till ledningens area, installationssätt och den belastning som gruppen är avsedd för. I en bostad finns säkringar normalt i gruppcentralen, i mätarskåpet och ibland i servis- eller fördelningscentraler. Vilken typ av säkring som används beror på installationens ålder, belastningsnivå och var i elsystemet skyddet sitter.
Hur fungerar en säkring?
Alla säkringar bygger på principen att för hög ström ska brytas innan ledningen blir farligt varm. När strömmen ökar stiger också värmeutvecklingen i ledningen och i säkringens strömförande delar. Om strömmen blir högre än vad systemet är dimensionerat för ska säkringen lösa ut.
I en smältsäkring sker detta genom att en metalltråd eller smältdel inuti säkringen smälter av. När smältdelen går av bryts kretsen och strömmen upphör. Säkringen är då förbrukad och måste bytas.
I en dvärgbrytare sker brytningen mekaniskt. Den innehåller normalt både en termisk del, som reagerar på längre överbelastning, och en magnetisk del, som reagerar snabbt vid kortslutning. När dvärgbrytaren har löst ut kan den återställas manuellt efter att felet har kontrollerats.
Var används olika säkringstyper i huset?
I ett småhus kan flera olika säkringstyper förekomma samtidigt. Äldre bostäder har ofta Diazed-säkringar i gruppcentralen, medan nyare installationer vanligtvis har dvärgbrytare. Knivsäkringar förekommer normalt inte inne i bostadens vanliga gruppcentral, men kan finnas i serviscentraler, mätarskåp eller större fördelningar.
- Diazed-säkringar används ofta som gruppsäkringar i äldre centraler. De känns igen på sina porslinshållare och skruvlock. Säkringsinsatsen byts när den har löst ut.
- Dvärgbrytare används i moderna gruppcentraler. De sitter i rader på DIN-skena och fungerar som återställningsbara automatsäkringar. De är praktiska i bostäder eftersom de tydligt visar om en grupp är till- eller frånslagen.
- Knivsäkringar, även kallade NH-säkringar, används vid högre strömmar. De förekommer främst i inkommande delar av elsystemet, större serviscentraler, flerbostadshus, industrier och större fördelningscentraler.
Vad är Diazed-säkringar?
Diazed är den klassiska proppsäkringen som länge varit vanlig i svenska bostäder. Den består av en säkringshållare, en passdel i botten, en säkringsinsats och ett skruvlock. När säkringen löser ut måste säkringsinsatsen ersättas med en ny av rätt storlek. Diazed-säkringar finns i olika gängstorlekar. Gänga ett, ofta kallad D I, används för mindre säkringar. Gänga två, D II, är mycket vanlig i bostäder. Gänga tre, D III, används för högre strömmar och större belastningar. En viktig säkerhetsfunktion är passdelen, ibland kallad bottenplugg. Den gör att man inte utan vidare kan sätta in en större säkring än installationen är avsedd för. Om en säkring löser ofta är rätt åtgärd därför inte att sätta in en större säkring, utan att utreda belastningen eller felet. Diazed-säkringar är enkla, robusta och driftsäkra. De har också ofta god selektivitet, vilket innebär att rätt säkring i systemet löser ut först. Nackdelen är att de måste bytas efter utlösning och att det kan vara svårare för en lekman att snabbt se vilken säkring som har gått.
Vad är en dvärgbrytare?
En dvärgbrytare är en återställningsbar automatsäkring. Den fyller samma grundfunktion som en smältsäkring, men i stället för att en säkringsinsats förbrukas löser en mekanisk brytare ut. Dvärgbrytaren har normalt två skyddsfunktioner. Den termiska delen reagerar när en grupp belastas för hårt under en viss tid. Den magnetiska delen reagerar mycket snabbt vid kortslutning, där strömmen kan bli mycket hög på kort tid. Dvärgbrytare är vanliga i moderna elcentraler eftersom de är överskådliga, enkla att återställa och tydligt visar status med brytarens läge. Det betyder däremot inte att man bara ska slå på en utlöst dvärgbrytare utan vidare. Om den löser igen finns ett fel eller en belastning som behöver undersökas.
Vad är knivsäkringar eller NH-säkringar?
Knivsäkringar kallas ofta NH-säkringar. De har metallblad, eller knivar, i ändarna och monteras i särskilda säkringshållare. De är avsedda för högre strömmar och större installationer än vanliga gruppsäkringar i bostäder. I småhus kan NH-säkringar förekomma i anslutning till inkommande el, mätarskåp eller serviscentral, men de hanteras normalt inte av husägaren. De kräver rätt skyddsutrustning, rätt verktyg och rätt fackkunskap. Knivsäkringar har hög brytförmåga och används där strömmarna kan bli stora. Det gör dem viktiga i den övergripande elförsörjningen, men de hör inte till de säkringar som normalt byts eller återställs i en bostads vardagsanvändning.
Vilka säkringar kan man byta själv som lekman?
I en bostad finns tydliga gränser för vad en lekman bör göra i elsystemet.
Diazed-säkringar (proppsäkringar) kan normalt bytas av husägaren. Det innebär att man skruvar ur den trasiga säkringsinsatsen och ersätter den med en ny av samma märkström. Det är viktigt att aldrig sätta in en större säkring än den som satt där från början.
Dvärgbrytare återställs genom att man slår tillbaka brytaren till på-läge. Om den löser igen finns ett fel eller en överbelastning som behöver åtgärdas innan den återställs på nytt.
Knivsäkringar (NH-säkringar) ska inte hanteras av lekman. De sitter ofta i mätarskåp eller serviscentral och kräver särskilt verktyg, så kallat patronmanöverdon, samt rätt skyddsutrustning. Hantering av dessa innebär risk och ska utföras av behörig person.
I äldre installationer kan även byte av passdel, ibland kallad bottenplugg, förekomma i samband med att man vill ändra säkringsstorlek. Detta påverkar hela skyddsnivån i installationen och ska inte göras utan att man säkerställer att ledningar och system är dimensionerade för ändringen. I praktiken innebär detta att sådan åtgärd bör bedömas av fackkunnig.
Vad påverkar funktionen hos en säkring?
Säkringens funktion påverkas av hur hela elgruppen är dimensionerad. Kabelarea, ledningslängd, installationssätt, omgivningstemperatur och belastningens karaktär spelar in. En grupp som matar belysning belastas på annat sätt än en grupp som matar motorer, värmepumpar eller apparater med hög startström.
Selektivitet är också viktigt. Det betyder att den säkring som sitter närmast felet helst ska lösa ut först. Om selektiviteten är dålig kan en huvudsäkring lösa ut i stället för en gruppsäkring, vilket gör att en större del av huset blir strömlöst än nödvändigt.
Säkringens märkström, till exempel 10 A eller 16 A, säger inte ensam allt om funktionen. Även säkringens karakteristik och typ påverkar hur snabbt den löser ut vid olika fel. Därför ska ändringar i säkringsstorlek eller säkringstyp alltid bedömas av behörig kompetens.
Vanliga begränsningar och missförstånd kring säkringstyper
Ett vanligt missförstånd är att man kan sätta in en större säkring om den gamla löser ofta. Det är riskfyllt eftersom säkringen är vald för att skydda ledningen. En större säkring kan innebära att kabeln överbelastas utan att skyddet löser ut i tid.
Ett annat missförstånd är att dvärgbrytare alltid är bättre än Diazed-säkringar. Dvärgbrytare är ofta mer praktiska, men Diazed-säkringar kan vara mycket robusta och ha god selektivitet. Valet mellan säkringstyper handlar därför inte bara om ålder, utan om hela installationens uppbyggnad.
Det är också vanligt att tro att en säkring skyddar mot alla elfel. Det gör den inte. Säkringar skyddar mot överström, exempelvis överbelastning och kortslutning. Jordfel och personfarliga felströmmar kräver jordfelsbrytare, och dåliga kopplingar kan ibland orsaka värmeutveckling utan att en vanlig säkring löser ut direkt.
Hur påverkar säkringstyper andra delar av elsystemet?
Säkringarna är en central del av elsystemets skyddsstrategi. De samspelar med kabeldimensionering, jordfelsbrytare, huvudbrytare, mätarskåp, gruppcentral och anslutna apparater. Om en del är fel dimensionerad kan hela skyddskedjan påverkas.
Säkringstypen påverkar även hur lätt det är att förstå och felsöka systemet. I en äldre central med Diazed-säkringar behöver man ofta identifiera vilken propp som har löst ut. I en modern central med dvärgbrytare syns detta ofta tydligare genom brytarens läge.
Huvudsäkringar och gruppsäkringar behöver också samspela. Om flera grupper belastas hårt samtidigt kan huvudsäkringen lösa även om ingen enskild gruppsäkring har överbelastats. Detta är särskilt relevant i hus med elbilsladdning, värmepump, direktverkande el eller andra stora laster.
Sammanhang och helhetsbild
Säkringar är små komponenter med mycket stor betydelse för elsäkerheten. De är inte bara praktiska delar i en elcentral, utan en grundläggande del av hur huset skyddas mot överbelastning, kortslutning och brandrisk.
Skillnaden mellan Diazed-säkringar, dvärgbrytare och knivsäkringar handlar om konstruktion, användningsområde och hur de hanteras. Diazed är en robust smältsäkring, dvärgbrytaren är en återställningsbar automatsäkring och knivsäkringen används vid högre strömmar i större delar av elsystemet.
För att säkringarna ska fungera som avsett behöver de ses som en del av hela elsystemet. Rätt säkringstyp, rätt dimensionering och rätt samspel med jordfelsbrytare och ledningar är avgörande för att installationen ska vara säker över tid.
Relaterade artiklar
Jordfelsbrytare – funktion, skydd och betydelse i husets elsystem
Elcentral – uppbyggnad och komponenter
Huvudsäkring – funktion och betydelse i husets elsystem
Kortslutning och överbelastning – skillnader och risker
Jordning i hus – funktion och betydelse
Källor och branschpraxis
Elsäkerhetsverket
SS 436 40 00 – Elinstallationsreglerna
SEK Handbok 444
Tillverkares tekniska dokumentation för säkringar, dvärgbrytare och NH-säkringar