Valet mellan totalentreprenad och delad entreprenad påverkar ansvarsfördelning, riskexponering och hur ett byggprojekt leds i praktiken. För konsumenter är skillnaderna ofta mindre självklara än vad benämningarna antyder, eftersom utfallet i hög grad styrs av avtal, omfattning och vem som tillhandahåller handlingar, material och beslut.
När är detta relevant i ett projekt?
Frågan aktualiseras tidigt, vanligtvis i samband med planering och projektering. Den är särskilt relevant i projekt med flera discipliner, tekniska beroenden och tidskritiska moment, samt när beställaren behöver ta ställning till hur ansvar för samordning, projektering och risk ska fördelas mellan parterna.
Grundläggande skillnad mellan entreprenadformerna
I en totalentreprenad ligger ett samlat ansvar för projektering och utförande hos entreprenören, i den utsträckning detta faktiskt avtalats. I en delad entreprenad tecknar beställaren i stället separata avtal med flera entreprenörer och bär själv ansvaret för samordning och gränsdragning mellan olika arbeten.
I konsumentprojekt behöver dessa definitioner alltid läsas mot bakgrund av vilket standardavtal som används och vilka delar som ligger utanför entreprenörens åtagande.
Totalentreprenad – ansvar och risk i praktiken
Vid totalentreprenad samlas ansvar och risk i större utsträckning hos entreprenören. För beställaren innebär detta normalt att frågor om samordning, gränsdragning och interna fel mellan olika yrkesgrupper inte behöver hanteras direkt. Om en skada uppstår, exempelvis att en fönsterruta krossas eller ett färdigt ytskikt skadas, är utgångspunkten att beställaren vänder sig till sin avtalspart – totalentreprenören.
I konsumententreprenader följer detta även av konsumenttjänstlagens ansvarssystem. Entreprenören ansvarar för resultatet av arbetet och har bevisbördan för att ett fel eller en skada inte beror på entreprenaden, utan på beställarens tillhandahållanden eller agerande. Detta skapar en tydlig principalansvarsliknande effekt, även om flera underentreprenörer varit inblandade.
Samma logik gäller ofta för arbetsmiljöansvaret. När beställaren upphandlar ett samlat uppdrag ligger arbetsmiljöansvaret i praktiken på entreprenören, som ansvarar för samordning, säkerhet och arbetsmiljöåtgärder på arbetsplatsen. För beställaren minskar därmed risken att ofrivilligt hamna i en arbetsmiljörättslig ansvarssituation.
Delad entreprenad – ansvar och risk i praktiken
Vid delad entreprenad förskjuts både ansvar och risk mot beställaren. Eftersom flera entreprenörer anlitas separat uppstår ofta situationer där det är oklart vem som orsakat en skada eller ett fel. Om exempelvis en fönsterruta krossas eller ett arbete måste göras om, kan olika entreprenörer peka på varandra. Beställaren riskerar då att behöva utreda händelseförloppet för att fastställa ansvar.
Till skillnad från totalentreprenad är det i delad entreprenad svårt att tillämpa någon form av samlat principalansvar. Varje entreprenör ansvarar endast för sitt eget arbete, och konsumenttjänstlagens bevisbörderegler ger inte samma praktiska skydd när flera självständiga avtal föreligger. Detta kan göra ansvarsfrågor både tidskrävande och kostsamma att hantera.
Arbetsmiljöansvaret är en ytterligare riskfaktor. Vid delad entreprenad är beställaren normalt byggherre och ansvarar därmed för att arbetsmiljöansvaret uppfylls, inklusive samordning mellan entreprenörer, utseende av ansvariga funktioner och upprättande av arbetsmiljöplan vid behov. Detta gäller även i konsumentprojekt och inte enbart vid småhusentreprenader.
ABS 18 och Hantverkarformuläret 17 – betydelse för valet
Vid småhusentreprenader enligt ABS 18 finns ett mer strukturerat regelverk för ansvar, fel och avhjälpande. Detta gör totalentreprenad mer förutsägbar, även om den i praktiken ofta är begränsad.
Vid projekt som omfattas av Hantverkarformuläret 17 saknas motsvarande entreprenadstruktur. Här blir skillnaden mellan totalentreprenad och delad entreprenad mer flytande, eftersom ansvar och samordning i hög grad beror på hur uppdraget definieras i avtalet.
Vanliga missförstånd vid val av entreprenadform
Ett vanligt missförstånd är att totalentreprenad alltid innebär lägre risk för beställaren. I praktiken beror risken på vad som faktiskt ingår i entreprenaden och vem som ansvarar för handlingar, material och beslut.
Ett annat missförstånd är att delad entreprenad alltid är billigare. Även om direkta kostnader kan vara lägre kan ökade samordningskostnader och risker påverka projektets totala utfall.
Avslutande reflektion
Valet mellan totalentreprenad och delad entreprenad bör baseras på projektets komplexitet, beställarens erfarenhet och hur ansvar och risk fördelas i avtalet. Det är entreprenadens faktiska innehåll, inte dess benämning, som avgör konsekvenserna i praktiken.